Taksäkerhet: tryggt arbete på tak året runt

En genomtänkt taksäkerhet minskar risken för fallolyckor, personskador och skador på fastigheten. I Sverige finns tydliga krav i Boverkets byggregler och från Arbetsmiljöverket som säger att tak som kan beträdas ska ha rätt skydd. Trots det saknar många villor, radhus och flerbostadshus tillräckliga säkerhetsanordningar. För sotare, takläggare, snöskottare och andra yrkesgrupper som rör sig på taket blir varje brist snabbt en risk.

Taksäkerhet handlar i grunden om tre saker: att skapa säkra vägar upp till taket, säkra vägar på taket och skydd för personer som befinner sig nedanför. När dessa tre delar fungerar tillsammans minskar risken för olyckor dramatiskt. Samtidigt blir det enklare och billigare att sköta underhåll, installationer och inspektioner under hela byggnadens livslängd.

Vad taksäkerhet omfattar grundläggande krav och lösningar

Taksäkerhet är ett samlingsbegrepp för fasta anordningar och system som gör arbete på tak säkrare. För att en byggnad ska uppfylla kraven brukar följande delar vara aktuella:

Trygga uppstigningsvägar till exempel fasadstegar, takluckor eller andra fasta lösningar som leder upp till taket.
Säkra förflyttningsvägar på taket gångbryggor, takstegar och infästningspunkter gör att yrkespersoner kan röra sig utan att kliva direkt på takbeläggningen.
Fallskydd exempelvis räcken, livlinefästen eller andra godkända system som hindrar fall vid arbete nära takkant eller vid branta tak.
Skydd mot snö och is snörasskydd och andra anordningar som hindrar större mängder snö och is från att rasa ned mot entréer, gångvägar, parkeringar eller uteplatser.

För villor och mindre fastigheter räcker det ofta med en kombination av takstege, gångbrygga och snörasskydd för att uppfylla grundkraven. På större fastigheter och flerfamiljshus behövs vanligtvis fler lösningar, särskilt om taket används för återkommande arbeten som ventilation, solcellsanläggningar eller andra installationer.

En viktig aspekt som ibland glöms bort är att taksäkerhet även skyddar själva taket. När sotare eller tekniker kan gå på gångbryggor i stället för direkt på pannor eller tätskikt minskar risken för sprickor, läckage och andra skador. Investeringen i bra anordningar betalar därför ofta tillbaka sig genom färre reparationer och mindre akut underhåll.

Regler, ansvar och vanliga brister på Svenska tak

Lagstiftning och föreskrifter gör tydligt att ansvaret för taksäkerhet ligger hos fastighetsägaren. Boverkets byggregler ställer krav på säkerhetsanordningar på tak som kan beträdas, och Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivare bara låter personal arbeta där tillräckligt skydd finns. I praktiken innebär det att:

Byggherren ansvarar för att rätt lösningar projekteras och monteras vid nybyggnation eller större ombyggnation.
Fastighetsägaren ansvarar för att anordningarna sedan hålls hela, kontrolleras regelbundet och anpassas när förutsättningarna på taket ändras.
Arbetsgivaren (till exempel en takläggare eller sotare) ansvarar för att inte låta personal arbeta på tak som uppenbart saknar nödvändig säkerhet.

Trots tydliga regler är det vanligt med återkommande brister. Några exempel:

Snörasskydd saknas eller räcker inte för att skydda entréer och gångstråk.
Gångbryggor eller takstegar är för korta, felplacerade eller av äldre modell utan godkänd infästning.
Infästningar är rostiga eller skadade, vilket gör att säkerhetssystemen kan släppa vid belastning.
Nya installationer, som solceller eller ventilationsaggregat, har monterats utan uppdaterad säkerhetslösning för att nå dem.

När solceller installeras ställs extra krav. Montörerna rör sig ofta över stora delar av taket, och anläggningen behöver kunna servas i många år framöver. Saknas stabila gångvägar och infästningspunkter riskeras både personalens säkerhet och själva solcellsanläggningen.

Ett annat område där brister ofta märks är i föreningar och flerfamiljshus. Där kan ansvaret upplevas som utspritt mellan styrelse, förvaltare och entreprenörer. Om ingen har ett tydligt uppdrag att se över taket regelbundet hamnar frågan lätt längst ned på att göra-listan fram tills en olycka, ett snöras eller en anmärkning från sotaren gör problemet akut.

En genomgång av taksäkerheten innan något händer sparar därför både tid och pengar. Många väljer att låta en extern taksäkerhetskonsult göra en strukturerad besiktning. Då får fastighetsägaren en tydlig bild av vad som fungerar, vad som behöver åtgärdas och ungefär vad det kommer att kosta.

Så kan fastighetsägare arbeta smart med taksäkerhet

För den som ansvarar för en fastighet blir taksäkerhet betydligt enklare om arbetet delas upp i några konkreta steg:

1. Kartlägga nuläget
En första okulär besiktning ger en bra start: finns gångbryggor, takstegar, snörasskydd, räcken eller livlinefästen? Är de hela, rätt placerade och märkta? Finns dokumentation eller tidigare besiktningsprotokoll? Redan här brukar många upptäcka tydliga luckor.

2. Ta hjälp av fackkunniga
Certifierade taksäkerhetskonsulter kan bedöma både konstruktion, infästningar och hur taket faktiskt används. De tar hänsyn till takets lutning, material, geografiskt läge och vilka yrkesgrupper som behöver ta sig upp. För fastighetsägaren blir resultatet en konkret åtgärdsplan i stället för lösryckta insatser.

3. Planera åtgärder i rätt ordning
När åtgärdsförslag finns på plats blir nästa steg att prioritera. Ofta börjar man med de mest riskfyllda bristerna, till exempel brist på fallskydd vid takkanter eller avsaknad av snörasskydd vid entréer. Därefter kan resterande delar byggas på, till exempel extra gångbryggor för framtida servicearbeten eller förstärkta infästningar inför en solcellsinstallation.

4. Kombinera säkerhet med underhåll
Ett välplanerat system underlättar också annan skötsel av fastigheten. Genom att dra gångbryggor så att de passerar skorsten, taklucka, ventilationshuvar, solpaneler och andra nyckelpunkter minskar framtida kostnader för ställningar och speciallösningar. Samtidigt höjs säkerheten vid varje enskilt servicebesök.

5. Säkerställa löpande kontroll
Efter installation är arbetet inte avslutat. Utrustningen utsätts för vind, snö, is och temperaturväxlingar. Regelbunden kontroll, gärna i samband med andra takarbeten, gör att små problem upptäcks innan de blir allvarliga. För bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag är det ofta effektivt att teckna ett enkelt service- eller kontrollavtal.

Genom att se taksäkerhet som en långsiktig investering snarare än en engångskostnad blir besluten också enklare. Trygga tak ger färre avbrott, minskad risk för skadeståndsanspråk och en bättre arbetsmiljö för alla som ska upp på taket nu och i framtiden.

För den som vill få professionell hjälp med planering, besiktning och installation av taksäkerhet är ett etablerat specialistföretag ett klokt val. Ett exempel är sotak.se, som arbetar med kompletta lösningar och certifierad kompetens inom området.